undrar sa flundran
jahaja.. klockan äro 23:23, jag sitter och väntar på El konstaplo i vanlig ordning. Han har ju varit om möjligt mer upptagen än vanligt de senaste veckorna.. Motorcykelbygge, som om inte det skulle vara nog så har han dessutom byggt en ny badbrygga till båten. Får väl be till högre makter att den håller för honom. Han försäkrade mig om att den skulle hålla för en elefant, så då bör den ju eventuellt palla konstapelns nätta kroppsvikt också.
Var nere hos mammsen förut. Inte helt otippat kom Jossan också dit. Jag var uttråkad och sugen på att umgås med mamma. Jossan var ute efter något annat.. Morsans soffa! Jag försökte locka ut henne på altanen, men fick kalla handen. Jag gick in till henne i stället, hon låg utfläkad på soffan och vi började älta hur feta vi var. Jossan berättade om hur hon tydligen fått celluliter ändå upp på magen. Jag öppnade mitt hjärta och upplyste henne om hur min egen röv skrämt slag på mig i provhytten inne på monki. När mamma kom in i vardagsrummet, frågade jag henne anklagande hur det kom sig att jag och Jossan led av övervikt, men ingen annan i familjen. Hon försäkrade oss om att det berodde på att vi aldrig rör oss. Jossan menade i sin tur att mamma inte heller rör sig och också borde vara fet. Mamma blev lite stött och talade om att det var all hennes stress som löser upp hennes fett. Jossan blev genast jätte intresserad. Det där fenomenet stress hade hon tydligen hört talas, kunde det verkligen bränna fett? Då återstod ju bara en fråga...
- Men hur gör man när man stressar då? (jossan till mamma)
mamma:
-suck....
Någon som är förvånad att Jossan inte vet hur man stressar?
Innan jag gick in till mamma, var vi ute i lekparken mittemot hennes hus. Jag lekte i sandlådan och byggde vägbanor och lekte att jag var en katt.. Eller inte.. men Leia lekte iaf, kissnödig blev hon också. Hon slet ner brallorna och skulle pinka i gräset, synd bara att hon missade gräset och prickade trosorna.
Vi sa inget mer om det, Leia eller jag. Sånt händer alla? Shit happends, olyckor inträffar. Bara att gå vidare... Frågan var ju bara var jag skulle göra av trosorna? Jossans bil stod lämpligt nog dåligt parkerad på gatan och jag bestämde mig för att hon kunde få trosorna. Först tänkte jag lägga dem i framsätet. Tänkte att det kanske var väl svinigt, tillochmed för att vara mig... Hängde dem på bakrutans torkare i stället. Undrar sa flundran om hon upptäckt mitt illdåd eller om hon fortfarande glider runt med kissetrosor i bakrutan? Leia blev lite upprörd när vi skulle hem och hon insåg att trosorna var kvar på bilen, men lät sig lätt övertalas om att Jossan kunde få låna dem ett tag. Barn är bara för generösa i bland.
Natti natt!
Var nere hos mammsen förut. Inte helt otippat kom Jossan också dit. Jag var uttråkad och sugen på att umgås med mamma. Jossan var ute efter något annat.. Morsans soffa! Jag försökte locka ut henne på altanen, men fick kalla handen. Jag gick in till henne i stället, hon låg utfläkad på soffan och vi började älta hur feta vi var. Jossan berättade om hur hon tydligen fått celluliter ändå upp på magen. Jag öppnade mitt hjärta och upplyste henne om hur min egen röv skrämt slag på mig i provhytten inne på monki. När mamma kom in i vardagsrummet, frågade jag henne anklagande hur det kom sig att jag och Jossan led av övervikt, men ingen annan i familjen. Hon försäkrade oss om att det berodde på att vi aldrig rör oss. Jossan menade i sin tur att mamma inte heller rör sig och också borde vara fet. Mamma blev lite stött och talade om att det var all hennes stress som löser upp hennes fett. Jossan blev genast jätte intresserad. Det där fenomenet stress hade hon tydligen hört talas, kunde det verkligen bränna fett? Då återstod ju bara en fråga...
- Men hur gör man när man stressar då? (jossan till mamma)
mamma:
-suck....
Någon som är förvånad att Jossan inte vet hur man stressar?
Innan jag gick in till mamma, var vi ute i lekparken mittemot hennes hus. Jag lekte i sandlådan och byggde vägbanor och lekte att jag var en katt.. Eller inte.. men Leia lekte iaf, kissnödig blev hon också. Hon slet ner brallorna och skulle pinka i gräset, synd bara att hon missade gräset och prickade trosorna.
Vi sa inget mer om det, Leia eller jag. Sånt händer alla? Shit happends, olyckor inträffar. Bara att gå vidare... Frågan var ju bara var jag skulle göra av trosorna? Jossans bil stod lämpligt nog dåligt parkerad på gatan och jag bestämde mig för att hon kunde få trosorna. Först tänkte jag lägga dem i framsätet. Tänkte att det kanske var väl svinigt, tillochmed för att vara mig... Hängde dem på bakrutans torkare i stället. Undrar sa flundran om hon upptäckt mitt illdåd eller om hon fortfarande glider runt med kissetrosor i bakrutan? Leia blev lite upprörd när vi skulle hem och hon insåg att trosorna var kvar på bilen, men lät sig lätt övertalas om att Jossan kunde få låna dem ett tag. Barn är bara för generösa i bland.
Natti natt!
vaa händer?!
inget.. nej, inte mycket alls! Den här bloggen känns lite lätt nedläggnings hotad på grund av bristande stoff å skriva om!
I går var det midsommar och som de tråkapor vi är gjorde vi inte mycket. Vi var på bröllop på dagen, men sen åkte vi hem till den gamla nedsuttna soffan och parkerade där. Jag såg på wallander och det närmaste alkohol förtärning den kvällen var påsen med scans ölkorvar! Konstapeln somnade i vanlig ordning. Leia var nöjd med sin dag iallafall, hon fick en blomkrans som hon kände sig snuuugg i. På bröllopsmiddagen träffade hon dessutom en annan liten unge som precis som hon gick i gång på att kasta sten, vilket de roade sig kungligt med ganska länge. De jagade varandra o hade skoj men när det serverades glass konkurerade detta ut leken och blev upptagna med ätandet stället . Sen åkte vi hem.
Tanterna på bröllopet tog nästan fler kort på Leia än på brudparet haha. Hon var oemotståndligt fin i sin rutiga klänning, madicken förkläde och blomkrans.
Sist jag skrev, berättade jag att jag beställt en icurl locktång, vill passa på att avråda alla som går i sådana tankar. vilken skit!!! Håret blev ju för fan inte ens lockigt?!
Prutthunden har skärpt till sig, för alla som undrar. Händer bara någon "olycka" inne per dag nu. Häromdagen slog hon dock alla rekord i våghalsighet när hon satte sig och sket under stolen jag satt på. Jag tyckte det stank helvete, letade men fann inte högen först, hade ju inte en tanke på att titta under min egen stol...
"Det är så lite som jag vet om dej ännu
Om allt, om livet
men en sak vet jag redan nu
Att ingenting ska jag kunna neka dej
I dina ögon finns ett stänk av blått
och fåfängt ser jag det
som nånting jag sått
Du är en vacker pärla
skapad utav pärlemor ...
Varenda dag är en vandring in i okänt land
Varje år blir ditt fotsteg större
i strandens sand
Jag önskar att jag hade all den tid
som du har kvar
och jag önskar att du ska ha ljuset med dej
att du ska ha glädjen med dej
under alla dina dar
Du är en vacker pärla... "
Konstapel Lars har lyst med sin frånvaro här hemma i flera veckor nu, han förbreder båtsäsongen och till helgen smäller det. Detta är väl händelsen som gör året värt att uthärda och livet värt att leva om han fick säga sitt. Barn har julafton och konstapeln har båtiläggningen. Han och Klllliistian var nyss här och slängde i sig lite mat, sen drog de igen och nu är man gräsänkling igen. Som vanligt.. Men jag är inte bitter haha!
Häj så länge!
I går var det midsommar och som de tråkapor vi är gjorde vi inte mycket. Vi var på bröllop på dagen, men sen åkte vi hem till den gamla nedsuttna soffan och parkerade där. Jag såg på wallander och det närmaste alkohol förtärning den kvällen var påsen med scans ölkorvar! Konstapeln somnade i vanlig ordning. Leia var nöjd med sin dag iallafall, hon fick en blomkrans som hon kände sig snuuugg i. På bröllopsmiddagen träffade hon dessutom en annan liten unge som precis som hon gick i gång på att kasta sten, vilket de roade sig kungligt med ganska länge. De jagade varandra o hade skoj men när det serverades glass konkurerade detta ut leken och blev upptagna med ätandet stället . Sen åkte vi hem.
Tanterna på bröllopet tog nästan fler kort på Leia än på brudparet haha. Hon var oemotståndligt fin i sin rutiga klänning, madicken förkläde och blomkrans.
Sist jag skrev, berättade jag att jag beställt en icurl locktång, vill passa på att avråda alla som går i sådana tankar. vilken skit!!! Håret blev ju för fan inte ens lockigt?!
Prutthunden har skärpt till sig, för alla som undrar. Händer bara någon "olycka" inne per dag nu. Häromdagen slog hon dock alla rekord i våghalsighet när hon satte sig och sket under stolen jag satt på. Jag tyckte det stank helvete, letade men fann inte högen först, hade ju inte en tanke på att titta under min egen stol...
"Det är så lite som jag vet om dej ännu
Om allt, om livet
men en sak vet jag redan nu
Att ingenting ska jag kunna neka dej
I dina ögon finns ett stänk av blått
och fåfängt ser jag det
som nånting jag sått
Du är en vacker pärla
skapad utav pärlemor ...
Varenda dag är en vandring in i okänt land
Varje år blir ditt fotsteg större
i strandens sand
Jag önskar att jag hade all den tid
som du har kvar
och jag önskar att du ska ha ljuset med dej
att du ska ha glädjen med dej
under alla dina dar
Du är en vacker pärla... "
Konstapel Lars har lyst med sin frånvaro här hemma i flera veckor nu, han förbreder båtsäsongen och till helgen smäller det. Detta är väl händelsen som gör året värt att uthärda och livet värt att leva om han fick säga sitt. Barn har julafton och konstapeln har båtiläggningen. Han och Klllliistian var nyss här och slängde i sig lite mat, sen drog de igen och nu är man gräsänkling igen. Som vanligt.. Men jag är inte bitter haha!
Häj så länge!
"Kanske är alltihop bara ett underbart bedrägeri
Du tänker som en general, jag tänker inte alls
Jag lever i annan värld
Min egen av färg och form"
Du tänker som en general, jag tänker inte alls
Jag lever i annan värld
Min egen av färg och form"
