morsdag

morsdag i dag! Jag är ju en mor, därav är dagen delvis min. Eftersom min unge bara är fyra år fyllda hade jag inte förväntat mig någon form av uppvaktning. Det fick jag inte heller. Förutom en teckning som hon gav mig i går samtidigt som hon avfyrade "ja må hon leva" sången. Dock har jag en egen mor att uppvakta. Henne tänkte jag bjuda på mat i dag. Grillat står på menyn. Jag känner mig också grillad. Fy fan va trött jag är. I morse var jag ute och tog bort allt ogräs från plattorna. Det tog ganska lång tid kan jag säga. Till min hjälp hade jag en gasol brännare, tack och lov. Det luktade nog brännt i hela kvarteret, så mycket ogräs hade vi. Sen vare dags att handla, duka och börja med all jävla mat. Jag har gjort räkröra, hallonpaj, marsansås, sallad, färskpotatis och marinerat massa kött som ska slängas på grillen snart. Passade på att färga håret och städa också, när jag ändå var i gång.
Känner att det är läge att använda min far, Kapten Hultmans, favorit uttryck :
"jag har inte suttit på arslet på hela dagen"
Det är sant. Jag tycker synd om  mig själv. Med all rätt. Jag ska ju föda barn vilken dag som helst, släpar på 32 kgs övervikt och min feta kropp, bär fötterna som gud glömde.
Så här ser de ut idag:


Får knappt plats i tofflorna... Det är målarfärg om ni undrar vad det är för sagg

Nu ska jag gå ut och tända grillen. Tack och hej!

bästa skämtet idag?

Leia var på ovanligt skojfriskt humör idag.
Till historien hör att vi nästan har slut på toapapper. Toaletten på nedre våningen är därför utrustad med julsvervetter i en härlig röd kulör. Dessa kan användas som torkutrustning i nödfall. På övervåningen finns ca en halv rulle äkta toalettpapper. Bästa alternativet för stunden är alltså att gå en trappa upp.

Till saken, jag hade precis klarat av den mödosamma vandringen från undervåningen, trappan upp till övervåningen. Den promenaden får mig att chippa efter luft som en gädda på land. Jag fläskade ner arslet i datastolen, lade upp benen i skräddarställning och satte mig till rätta framför datorn.

Leias röst hörs då från nedervåningen:

- Jag har bajsat!

100 tankar hinner gå genom huvudet, helvete också, varför just nu, varför jag, ska jag behöva gå ner igen osv
(ingen som inte har varit gravid kan förstå hur mycket pust och stön en trappvandring innebär)
Då kommer jag på att det ändå inte finns något papper kvar där nere,
varpå jag skriker som svar:
Du får springa upp, så torkar jag dig här uppe med riktigt toapapper.
Upp för trappen kommer ungen, med byxorna i knävecken och rumpan bar. Vi går in på toan och jag torkar.

Leia börjar skratta hysteriskt:
- Jag skojade bara med dig mamma
Jag:
- Va? 
Leia: 
- Jag hade inte bajsat hahahahahaha 

Vilken humor hon har? Hon måste ha ärvt den efter Jossan...


Leia och jag några år innan hennes karriär som komiker tog fart


VARFÖR?!

why, why är det så jäkla skitigt hemma hos mig jämt?
Hemma hos Caroline, för att ta någon renlig person som exempel, där blänker saker. Jag kollade på hyllan under hennes vardagsrumsbord här om dagen, och det var fan inte ens ett hårstrå där. På hyllan under mitt soffbord där är det svart av hundhår, tånaglar och damm.. Det värsta är att det till och med luktar rent när man kliver in hos henne. Här luktar det mest lort. Lortig hundmurra för tillfället. Ziri löper. Synd att den hunden har ett litet bett fel annars skulle hon vara en ypperlig avelstik. Hon är ju uppenbarligen virilare än något annat. När hon löper är det inte i måttliga mängder, det är blod som typ sprutar ur hönan i ca 3 veckor. Det ser ut som vi slaktat en gris här hemma. Det är blodstänk överallt. Tapeter, möbler, väggar...you name it och det är garanterat hundmus blod där också. Är lite reseverad mot de där tikblöjorna pga av infektionsrisken, så jag har begränsat användandet av den till nätter, då hon ligger i sängen. I natt hade det inte kommit något blod i blöjan vilket får mig att tro att det äntligen är över. Har städat för kung och fosterland i dag. Sprutat med klorin överallt och torkat. Jag drog t.o.m ut soffan och gjorde rent bakom den. Ändå känns det lortigt här?! Jag fattar inte. Kanske skulle ta hit Caroline, så får hon städa i stället... Allt här är ju vitt, och mina hundar är svarta. Konstapeln är också ganska ofta svart. Kan vara därför allt ser så skitigt ut snabbt? 


använd gasolbrännaren älskling

I morse berättade jag för farfar att jag ska starta krig mot alla maskrosor som invaderat våra plattor som leder till ytterdörren. Farfar uppmärksammade mig på att användning av gasolbrännare var mycket effektivt för att få de fula växterna hädan. 
Konstapeln är ju mannen som har allt, så jag smsade honom förut och frågade om han av händelse hade en gasolbrännare undan stoppad. Vidare skrev jag att jag behövde gasolbrännaren för att ansa bikinilinjen med. Konstapeln måste ha tycket att förslaget lät väldigt bra, för inom en minut hade jag fått svar, skrivet med stora bokstäver: DET STÅR EN I GARAGET
Hur ska man tolka det? Antingen tror han att jag är korkad? Eller är han så angelägen om att ansningen bör ske att han inte skyr några medel? Mest troligt, är att det är en kombination av ovanstående. Korkad och i behov av en ansning.
Jag svarade: Ok, du får visa mig hur den fungerar när du kommer hem!
Det svarade han inte på. Om han avråder mig eller inte när han kommer hem det återstår att se. Min personliga åsikt är att gasolbrännare antagligen inte bör användas till hårborttagning. Risken är väl att den bränner bort lite mer än bara pälsen. Konstapeln verkar dock vara av en annan åsikt. Kan ju alltid testa den på hans rygg först och se hur det fungerar. Luktar det bränd gris ända till grums, då vet ni vad det beror på...   

 


pang bom


Nu, nu, NU exploderar jag snart


PRINS

Prins af Thörnesson är jätte gullig! Bara så ni vet.
Han var så gullig och liten att han såg ut som en docka. Em ömtålig docka. Varken jag eller Konstapeln vågade hålla i honom. Tänk om vi skulle göra sönder honom? Vi får hoppas att vi vågar hålla i Lill-Lars när han kommer ut. Annars blir det lite besvärligt.




Idag har jag sytt ett lapptäcke till honom. Lill-Lars alltså. Stor-Lars får inga lapptäcken. Han ska vara glad att han får behålla sitt eget täcke med tanke på vilken snuskfaktor det håller. Snuskfaktor 400. Minst. Han har ärvt det av sin farmor, ett gammalt platt vaddtäcke. Det är säkert 100 år gammalt och väger nog 100 kg också för den delen. Troligen utgör alla gamla hudflagor och kvalster ca hälften av den vikten. Ziri var ju vänligheten att pissa på det när hon var ny i familjen. Såg ljuset i tunneln och min chans att förgöra täcket en gång för alla. Tänkte att jag kunde tvätta sönder det. 90 grader körde jag skiten i. Skiten som nästan ramlar i sär av sig själv. Givetvis klarade det tvätten, utan en skråma. Besvikelsen var total. Antar att jag får vänta tills det kryper ut av sig själv. Alternativet, skulle ju kunna vara, att kommunen rycker in med någon slags saniterings åtgärd. För en sanitär olägenhet utan dess like, det kan Konstapeln knappast sticka under stolen med att hans täcke är. Det borde brännas. Det är min iallafall åsikt. Undrar om man själv kan ringa kommunens hälsoskydd och anmäla lagövertrampet som ligger i min säng?

Igår sydde jag ett lapptäcke till Prins af Thörnesson. Det blev faktist jättefint, och väldigt välsytt om man jämför med det som lill-Lars ska få. Tror att motivationen försvann efter 117e sömmen ungefär.
Det faktum att det känns som någon har gett mig en karatespark alá grandé på fiffin gör ju inte saken bättre heller. Det gör så snabla ont när jag sitter. Vad värre är, är att det gör ännu ondare när jag står, och värstaste ont, det gör det när jag går. Vad kan jag göra då? Ligga ner? Vem har tid med sånt? Foglossning is the shit..



 
Här ska han sova! Observera vilket fint täcke och kudde...Hantverk av rang

misstag

Hämtade ut de efterlängtade tapeterna till babyrummet, på posten förut. Ivrigare än en unge på julafton slet jag upp kartongen så fort jag kom hem. Både jag och Konstapeln stod där, hängandes över kartongen som inte alls innehöll det vi förväntat oss.
Vad innehöll den då?
Jo:
Istället för blåa tapetrullar med bilar på, så låg där vita tapetrullar med rosa hästar på.

Manlig tapet?

Det värsta av allt är att jag ganska snabbt insåg, genom att titta på min beställning via mail, att misstaget var mitt eget. I stället för att skriva 31 som sista siffror i artikelnummret så hade jag helt sonika skrivit - 32.
En siffra förvandlade alltså den coola manliga biltapeten till en fjollig rosa hästtapet.
I morgon ska jag göra om hela proceduren. Men den här gången ska jag dubbelkolla siffrorna.


NWT 19/5


Insändare i NWT:

"Kil - Sveriges Ibiza?



Ja, då var det vår igen. Det blir grönt och fint, grillarna kommer fram och tyvärr även buset på Storgatan.

Har haft en långhelg för första gången sedan juluppehållet, och det har troligtvis varit den sämsta ledighet jag haft i hela mitt liv.

Det har varit ett oväsen här nu några veckor utan dess like, och nu i helgen har det varit helt overkligt. Någon gång efter 04.00 under lördag natt, började det så sakta att tystna.

Ska man behöva ha det så här när man bor i Kils kommun?

Skiter ni fullständigt i oss skattebetalare som bor här, är det inte viktigt att vi som bidrar till kommunen får sova om nätterna?

Varför ska buset prioriteras och inte vi andra dödliga som ska upp och arbeta nästa dag?

Det är inte bara helger det är oväsen, supandet upphör väl något på veckodagarna men då är det avgasknallar, däcktjut och rally nattetid som gäller.

Vad bidrar de här ungdomarna med egentligen? Vad är det de gör som gör att de får hålla på så här nattetid?

Är det barn och ungdomar till er som sitter i kommunledningen månne?

Är det därför de kan göra som de vill?

Det är så skenheligt här i Kil, först så ska det vara så himla vackert att bo här på Mons backe och miljövänlig markberedning med grisar. Dessutom miljöanpassade lägenheter, och vi ska ha en ny fin logga till Kils kommun.

Vad menar ni med detta, vadå miljö och hälsa?

Ni skiter fullständigt i oss som bor här, det ska bara se häftigt ut på lokal-tv.

Det kanske är dags att vi som bor här också går ut offentligt och talar om hur verkligheten ser ut:

Kom till Kil här kan ni få bo i miljöanpassade bostäder i en mycket vacker miljö, med avgaser, fylla och oväsen varje natt från klockan 22-04, 7 dagar i veckan. Vi har miljöanpassat och markberett så miljövänligt vi bara kan, allt detta för att våra ungdomar ska kunna leva så mycket rövare det bara går, så vi får jämvikt igen. Sömn, lugn och ro, det får du i någon annan kommun.

Flytta till Sveriges Ibiza, här kan ditt barn lära sig allt om droger, fylla och rökning. Har du riktigt tur kan din tonårsdotter få sig en åktur hon sent kommer att glömma. Här har vi allt för den partysugne.

Är det så här det ska bli i Kil, hur länge ska detta få pågå?

Jag är helt övertygad om att jag inte är den enda här i Kil som tycker så här. Jag vet att människor här utmed storgatan är så less på detta rövarliv som pågår här kvällar och nätter.

Vad gör då polisen åt detta?

De gör inte ett dugg.

Folk ringer och ringer och polisen kommer bara hit och jagar iväg buset för några minuter. Går det inte att skriva ut böter till ungdomar med körkort nattetid? Eller är det bara en procedur som sker dagtid utmed riksvägarna när man ska samla in böter för fortkörning. Det är ju bland annat fylla på allmän plats, urinering på Storgatans butiker, krossat glas, nedskräpning, svarta däckmärken överallt, bilrace, slagsmål, fyllekörning, hög musik, och jag är dessutom helt säker på att det förekommer andra droger också. Jag undrar vad som skulle hända om ni poliser kom hit och verkligen arbetade ett par veckor? Jag är rätt övertygad om att man inte får bete sig så här i tätbebyggt område. Det är väl bara att ta med sig ett stort bötesblock och börja skriva. Är ganska säker på att det skulle ge utslag direkt. Vad är det som krävs för att ni ska komma hit och rensa upp ordentligt? Kil är en glömd laglös håla där man får bete sig hur som helst.

Nu har i alla fall jag fått nog. Det måste ske någonting nu. Det här är orimligt. Ska man behöva flytta från kommunen för att kunna leva ett normalt liv?

Boende utmed storgatan i Kil"

Kanske "boende utmed storgatan i Kil" ska fundera på att bo någon annanstans än just storgatan?
Vem fattar inte att man får räkna med liv när man bor mitt i "centrum"?!
Undrar om han/hon vill bötfälla alla de roar sig på Killingen och Chill in också? Ganska livat och högljutt där också. Fast det är klart, det är ju många äldre där och då kanske det är mer legitimt?  






   

flowers

Titta vad Anita hade grävt upp ur sina rabatter och gav mig igår!
Hur snällt?!

Väldigt snällt :-)

Får passa på att tacka mamma för hennes bidrag till mina rabatter också!


uppkörning!?

Gjorde en vild och galen chansning i går, körde upp fast jag egentligen behöver öva en hel del till.
Visste med ganska stor säkerhet vad utgången av det hela skulle bli och visst blev det så?!
Körning ej godkänd! Tack och lov slutade det inte riktigt så illa som i visionerna jag hade i bussen på vägen dit.
Fick nästintill ångestliknande attacker med svettningar och en sann övertygelse om att min, såväl som vägverkets kontrollants sista dag var kommen. Vi överlevde dock. Båda två.

Enda personen jag faktist var nära att ta livet av igår var körskoleläraren, som skulle ge mig körlektioner innan uppkörningen.
Hur?
Jo, bilen stod i en liten backe, handbroms var ej ilagd. Läraren skulle sätta på övningskörningsskylten på bilens bakdel. Jag trycker in kopplingen för att se om jag "når ordentligt". Nådde gjorde jag. Gott och väl. Och bilen sattes i rullning bakåt. Trafikläraren hann med nöd och näppe hoppa undan. Jag fick stopp på bilen, men kunde inte låta bli att se rubrikerna i morgondagens tidning, framför mig:
"Gravid körskoleelev körde över lärare".
Läraren försäkrade mig dock om att det inte var någon fara, och att jag bara NÄSTAN gjort, vad många säkert önskat att göra.
Han måste ha höga tankar om sig själv?

Åter till uppkörningen. Jag hade noll koll på vilka regler som egentligen gäller vid en större 4 vägskorsning med rödljus och övergångställen. Förutom det uppenbara att röd betyder stanna osv. Linn körde runt mig innan uppkörningen och försökte förklara:
Den som har kortast väg fram kör först.
Jag försökte memorera samtidigt som vi körde genom korsningen som två fån. Fram och tillbaka. Många gånger.

När jag väl kom till korsningen med uppköraren:
Sunne drabbas av strömavbrott. Med andra ord:
Precis när jag kör fram till korsningen slocknar trafikljusen framför mig. I samband med nedläckningen av trafikljusen, slocknade min hjärna också.
Det enda jag kunde tänka var:  
"Nu jävlar råder djungelns lag" och med andan i halsen hävde jag mig ut i korsningen. Inte vet jag om det var min tur, antagligen inte. I papprena jag fick av uppköraren sen var nämligen ej godkänt i kryssat, dels för att jag stått för nära till höger? Men också för att jag hade bristande kunskaper om riskbedömning mm i samband med vägkorsning.

Jag lyckades slänga i 4ans växel av misstag, istället för tvåan när jag skulle köra av en avfart från 45:an också. Det var inte heller så bra.

Jag är något av en trafikfara i samband med backning, eftersom att jag tydligen bara tittade bakåt i bakrutan och inte i speglarna när jag backade runt hörn. Inte bra.

Men jag fick godkänt på ganska många andra saker:

körning på smal/krokig väg
Vändning på lämplig plats
Körning över järnvägspår
Säkerhetskontroll
start i lutning
infart och körning på landsväg
oskyddade trafikanter

DESSUTOM klarade jag iaf teorin igår, vilket var ett steg i rätt riktning!

Ny uppkörning är bokad, men det får bli efter Baby Berg är född. Om jag inte går över tiden förstås. Då ligger han i magen även nästa uppkörning.

Idag ringde jag försäkringskassan. Det var över 300 st före mig i kön?! Herre gud...

Caroline och Andreas baby är född. Jag är sjukt avis (men inte missunnsam)  kan jag säga. Inte på själva förlossningen som tog evigheter men på att det är klart nu, och att de fått sin fina bäbis!  Caroline är väl värd det, vilken kämpe! Andreas också så klart! Kan tro att han är stolt:-)
Vet inte om jag vågar titta på underverket när de kommer hem. Mina känslor hamnar i svall bara jag tänker på det lilla knytet och att min Caroline blivit mamma. Får tårar i ögonen och kämpar för att inte börja grina varenda gång. Hemma är väl en sak, men på tågstationen och bussen där känslosvallningarna drabbade mig igår... Det känns ju lite onödigt. Folk måste trott att jag var fläng. Det är jag ju i och för sig. Men ändå. Så himla underbart är det iallafall. Bäbisen är förstås supersöt, om bildmatrialet jag mottagit inte ljuger. Med världens sötaste och stoltaste föräldrar. Buhuhu, nu blir jag rörd igen. Skulle vilja föda min bäbis snart och få kontroll över min kropp och mina känslor igen.   

Tv debuten

min kille är väldigt stilig.
Undrar om han kommer från Värmland?
På länken nedan kan du beskåda Konstapelns two minutes of fame, även Dodgen fick sig en stund i strålkastarljuset. Härligt!


http://svtplay.se/v/2003249/varmlandsnytt/16_5_19_55?sb,p103388,2,f,-1

(inslaget kommer efter gravskändning och karlstad mord...)

Övrigt:
Förtillfället går jag i väntans tider. Hur går det egentligen för Caroline och Andreas? Det är frågan på allas läppar just nu. Jag är så nyfiken att jag vet varken ut eller in. Fast jag klandrar dem inte, man har betydligt viktigare saker för sig på BB än att underrätta nyfikna vänner :-)


Kändis da

Idag (i kväll?) ska min kille, Konstapeln i egen hög person, vara med på tv.
Ville bara tipsa om det så att ni kan se honom stå där och sola sig i sin stjärnglans. Kommer inte ihåg om det var på ettan eller tvåan, men värmlands nytt iallafall..
Är det någon som vill ha autografer kan ni väl i såfall, åka till "verkstan" vid scan (under arbetstid) och söka honom där. Jag orkar inte med en massa spring här hemma. Har nyss planterat pijoner som jag inte vill ha nedtrampade av en massa galna fans.

FY FAN

Hjälp vad jag grinade i går. Hela facet svullnade till oigenkännelighet (nästan iallafall)
Orsak? :

hachiko a dog's story


A
tt den är verklighetsbaserad gjorde ju inte saken mindre sorglig.
Eller vacker kanske man ska säga...
BUHUHUHUUUHUUUUUU
Förövrigt är det en Lasse Hellström resigerad film!
Se den nu. Ha en toarulle nära tillhands bara... 

att vara mamma till en 4 åring

TROTS
TROTS
TROTS

På senaste har jag
ofta känt mig totalt misslyckad            
Som mamma

Min fina goa tjej, lyssnar inte ett skit på vad jag säger
Allt är tvärt emot
Hon flamsar
Tramsar
Skriker
Gapar
Totalt ofokuserad på allt vad man ber henne om

Det krävs en ängels tålamod för att inte bli förbannad
och skrika rakt ut
Vem har en ängels tålamod?
Inte jag
Att man kan bli så arg
På den man älskar mest 

När man bett ungen ta på sig kläderna 25 gånger
När man tjatat och hotat
Och tillslut får syn på ungen som:
Tagit på sig brallorna ut och in, bak och fram
Stoppat båda sina ben, i ett byxben
Samt dragit tröjan över huvudet
Men "glömt" att stoppa i armarna i ärmarna
Möjligtvis att ena armen är i stoppad
Om man har tur
Då går luften och orken ur

Striden som utkämpades innan ovanstående scenario
Den, när kläderna skulle väljas ut
Att enas om vad lilla fröken skulle ta på sig
Den ska vi inte ens prata om

Bara en sådan sak som att tänderna ska bli borstade
Och sen skölja munnen
Och torka den?
Kan man det utan att riva ner varenda handduk i badrummet?
Tydligen inte

Tänk att det ska vara så skoj att säga bajskorv

Och

Bajsmamma
BAJSMAMMA
BAAAAAAAJSMAMMA

Bajsmamman känner sig helt jävla uppgiven
Men tur är väl då
Att bajsmamman är läskunnig
Och kan förstå att hon är långt i från ensam
om att vara en bajsmamma

Plötsligt kändes allt mycket bättre:

Citat ur "Trotsboken"


*"Livet med en 4-åring kan ofta beskrivas som jättarnas kamp med våldsamma sammandrabbningar, en kamp där alla medel är tillåtna. Tidigare har livet med barnet varit ganska enkelt och tätt. Någon gång kring 4-årsåldern kommer man in i en återvändsgränd och känner sig totalt hjälplös. De stratigier man använt tidigare i uppfostran och samvaron med barnet fungerar inte längre. Det blir kaos hemma."

*"Föräldrarna känner sig totalt misslyckade. De hör sig själva säga och göra saker de aldrig trott om sig. Men all denna kamp är nödvändig! I sin styrka och känslighet behöver barnen i själva verket kampen."

*"Många av oss föräldrar som tänkt oss en demokratisk och "stillsam" uppfostran där vi lugnt talar barnet till rätta, blir helt förtvivlade när vi inte klarar av att behålla lugnet och själva börjar skrika och gorma och kanske till och med tar hårt i barnet. Vi tycker att vi misslyckats helt och anklagar oss själva: jag, som är barnets förälder och som älskar henne mest av alla, är den som blir så ursinnig på henne och uppför mig så fel."

*"Kampen är urjobbig, ibland kan man känna att man inte tycker om ungen. Men det är förälderns uppgift att strida med barnet och hjälpa henne ur det här förvirrade tillståndet som 4-årsåldern innebär."

*"Barnet behöver vår ilska och vårt motstånd. Man inte bara får lov att bli fruktansvärt arg på sin trilskandes 4-åring, man bör och behöver bli arg."







<3


skitdag nr 1

Jag är förkyld så inni h*vete.
Det är synd om mig.
Jag tycker det.
Inget går liksom åt mitt håll idag.

Leia = minitonåring, trotsmadame utan dess like.
Säger jag si, säger hon så
Säger jag nej, säger hon jo
Säger jag Jo, säger hon nej
Osv.

Fashinerande ålder, den där trotsåldern.
Dessutom har hon redan börjat planera för hur hon ska trotsa mig och vad hon inte tänker göra, ganska långt fram i tiden.
I morse:

Leia: Du mamma! När jag blir stor, då tänker jag aldrig laga mat!
Jag: jasså?
Leia: Du får laga mat till mig då, jag kanske kan städa men inte laga mat
Jag: Ok? Ja, det går väl bra
Leia: Men mest ska jag sitta och titta på vad Lars gör 
Jag: Ja, det låter ju som en bra plan..

Åter till hur synd det är om mig.
Igår nös jag så jag trodde att en av två alternativ inträffade:
A: Mitt revben gick av
B: Mitt revben fick en spricka
Satan vad ont det gjorde. Hörde hur det knäckte till nästan och jag kunde knappt sova på den sidan sen.
Idag känns det lite bättre, vilket får mig att tro att ingen av de övre alternativen stämde ändå.

Vår hemtelefon fungerar inte. Den fungerar ungefär var tredje dag. Helt schizo..
Min utbetalningslapp från försäkringskassan fungerade inte heller. Försökte lösa in den, men det gick inte.
Måste ringa FK. När telefonen nu kan tänkas fungera.

Hade tänkt ringa och beställa tapet till Lill-Lars rum idag också. Men - Vår telefon funkar ju inte...Har ju typ 5 spänn på min mobil, å de tänker jag inte offra på varken försäkringsakassan eller tapeter. 

Slutklagat. Nu ska jag gå å dra något gammalt över mig
  

färdigt!



Min kille, världens bästa kille, Byggare-Bob


Hur fint?! Leia blev väldigt nöjd med sitt nya rum och nya sängen!









ziri


Byggare Bob!


Konstapeln har sadlat om, på egen begäran


Fortsättning följer....

   
Byggarbetsplatschefen håller bygget under uppsikt


Jag har målat om gamla fula, vitspräckliga
krukor som ska matcha
i Leias nya rum! 

Jo just det

Till er som ska föda barn snart. Inklusive mig själv. Jag läste någonstans att det är bättre om man försöker att fokusera på att säga/tänka:

I varje värk: Ner ner ner!!
(istället för Aj aj aj)
Ungen flyttar sig ju faktist nerdåt för varje värk, så man får väl försöka se det positiva i det hela?!
Värkarna har ju ett syfte även om det känns som man ska gå i två delar

När krystvärkarna väl drar igång: UT UT UT!!
(i stället för Aj Aj Aj nu dör jag)
Ungen är ju verkligen på väg ut efter 9 långa månader.

Det ska jag försöka tänka när jag väl ligger där:-D Men det är väl lättare sagt än gjort.

Sen kan jag också, som omföderska upplysa er om att:

Det är inte så farligt att gå på tjottan och göra nummer två efter förlossningen som man kan tro.
De flesta, inklusive mig själv, skjuter på detta tills förstoppningen är ett faktum eftersom man tror att hela innanmätet ska ramla ut. Det gör det inte. Och det gjorde inte speciellt ont heller.
Pinka däremot är inte så kul. Det måste man göra i vilket fall. Innan man får lämna förlossningen. 
Be för guds skull att få bedövningsalva. DO IT! Personalen frågar inte, så be om det. Om du inte vill kissa eld alltså. 

Så det var väl ett trevligt och upplysande inlägg:-D ?!


 


flitets lampa lyser vidare

kära dagbok (!)

Idag sprätte Konstapeln upp klockan 06:30 ur sängen. Att det var lördag tog han ingen notis om.
Innan han ens fått frukost i magen stod han ute på gräsmattan, grävde rabatter och flyttade alla rosorna till altanväggen. När klockan var runt 8 var även jag, den feta frun, ute och grävde. Gjorde en ny "rabatt" till alla tulpaner och tryckte ner dem där. Folk som tvingats ut med sina morgonpigga hundar, trodde antagligen inte vi var kloka, men nu är det gjort iallafall.

Idag ska min drifiga karl bygga Leia lus nya säng/koja. Själv tänkte jag mest övervaka bygget. Kanske peka och ha åsikter. Chefa lite. 

Häj! 

jag ska måla hela världen..

I dag har jag målat kökstaket. Jag har fått min energi åter, vilket är tacksamt. Min kropp protesterar visserligen, i form av rygg och fötter som trilskas. Hjärnan däremot, skriker: Jobba Jobba, ALLT ska va klart när bäbis kommer.
Jag tänker inte lägga ut någon bild på hur mina fötter såg ut efter kökstak ingreppet. Hujamejjen..
Barnmorskan, Sigrid, rekomenderade att jag skulle köpa stödstrumpor föresten. Inte söka hjälp för havandeskapsförgiftning. Jag läste på lite om det igår, efter uppståndelsen kring mina heffaklumpsfötter. Havandeskapsförgiftning drabbar tydligen inte mer än ca 2 % av sveriges gravida kvinnor. Av de 2 % är 2/3 förstföderskor. Inte så stora chanser med andra ord, men det är klart- man ska ta det säkra före det osäkra. Däremot drabbas ca 50 % av alla gravida kvinnor av ödem. Det mina fötter har drabbats av, nämligen vätskefyllning. Jag hoppas inte de blir större hur som helst, då får jag gå barfota tills Elias ser dagsljus. Jag hoppas också att det håller sig till fötterna och inte poppar upp i mitt face.

Enda positiva med det här med svullnaden är att Konstapeln får känna på hur det känns, att för första gången i sitt liv, INTE ha fulast fötter i sällskapet. Det måste vara en helt ny upplevelse. Blotta åsynen av hans klövar skulle kunna skrämma den modigaste av män till döds. Nu är det min tur.

Ute på garageuppfarten står föresten vår nya båt och glänser i all sin prakt. 
Här är en bild på den som jag tog från ballkongen:


Observera att endast halva vidundret syns på bilden


Detaljbild av inredningen. Med insperation av 70 talets gladporr.
Konstapeln låter hälsa alla läsare att han inhandlat leopardkalsonger i siden,
modell: tanga,
för att smälta in i omgivningen under sommarens båtturer
 


lilla du


Pumps någon?

Någon som har ett par små, nätta och schysta pumps (helst med stilettklackar) att låna ut?



Såna här fötter får man när man är gravid och inte inser sina begränsningar.

Men fint det blir det nog:-)


Så här blev tapeten i sovrummet föresten!

V 35 Snart... snart är han här!


"Hon sa
räck ut din hand
Jag vill att du blundar
Hon tog min hand och la den tätt mot sin mage,
Hon sa
Nu är vi en del av ett under"


vikken dag!

urk säger jag bara!

Leia har typ stukat sitt lilla knä efter att ha hoppat studsmatta hos mormor. Svårt att bedöma hur allvarligt det är men hon beter sig ungefär som att benet skulle ligga kvar på mormors gräsmatta. Att hon inte kan stoppa in nappen själv eller dra en tröja över huvudet verkar också ha med stukningen i knät att göra. Märkligt.. Allt händer förstås när Konstapeln är på utflykt också. I morgon kommer han hem. Tills dess får jag snällt bära Leia överallt hon pekar. Perfekt för min trasiga rygg. 
När jag inte roar mig med att vara slav åt flickan utan ben, så målar jag om i Leias nya rum. Fy fan va fint det kommer bli. Om jag hinner bli klar innan ryggen knäcks i två bitar vill säga.

Undrar om Agnes T Svansson har en formsvacka?
Eller om hon bara saknar Konstapeln. Hon vandrar runt här hemma och ser ut som om hon sålt smöret och tappat stålarna. Ihop kurad med uppruggad päls. Sitter vid dörren och hänger med huvudet.. Vet inte vad det är. Får nog ta en tur till doktorn om hon inte piggar på sig.

Ziri däremot är frisk som en nötkärna. Hon har inte tappat sitt knä eller fått ryggen knäckt i två bitar.
I går stod hon vid buskarna och skällde hysteriskt på vår fantastiskt hundrädda granne. Antar han trodde att hans sista syfte här på jorden skulle vara att bli frukost åt det skällande skrället.  
Jag skämdes. Ziri fattade som vanligt inget. Grannen fick gå in och byta kallingar. 
Fick senare veta av grannens fru att de tillsammans gått igenom strategier för hur han skulle bete sig om Ziri en dag skulle hoppa över staketet. Jag föreslog vattenslangen.


LÖRDAG

Lördag den 1/5 2010

Konstapeln säljer, idag, vår fina båt Smöla.
I morgon skall den nya plåtkontainern hämtas. Konstapelns tankeverksamhet senaste dagarna har nog mest förbrukats till att fantisera om vilka han ska bjuda på pomfrittes nere vi Örnäs till sommarn. Plåtkontainern är nämligen mycket välutrustad och har en ugn. Johan ska få pomfritt. Det bestämdes igår över telefon. Kanske Morgan och Anita också. Det där med namn har han däremot inte lagt något större krut på. Vad tror ni kontainern ska heta?
Det är inte något fyndigt som Pomfritten eller Fritösen..
Håll i er nu!

Smöla 2

Jaja..

Idag händer andra saker också.

Vi ska storhandla
Köpa golv till Leias nya rum
Köpa tapet till Leias nya rum
Köpa färg till Leias nya rum

Sen ska vi greja

Och rulla oss i tusenlapparna (i morgon investeras de ju igen..) som vi fick för båten.


RSS 2.0